onsdag 1 februari 2012

Tillgången på hornhinnor för transplantation kan bli obegränsad

Fler kan slippa att bli blinda sedan forskare i Göteborg lyckats odla stamceller på mänskliga hornhinnor. Tidigare har liknande försök gjorts på djur men professor Ulf Stenevis och docent Charles Hanssons metod, den första i världen, skulle kunna innebära att tillgången på hornhinnor för transplantation blir obegränsad. I Sverige görs ca 500 transplantationer varje år då den skadade hornhinnan ersätts med en ny, ett ingrepp som förutsätter en donerad hornhinna. En odling av hornhinnor i laboratoriemiljö skulle förkorta kön drastiskt. De två forskarna, som använt defekta hornhinnor i sina studier, har visat att mänskliga stamceller efter 16 dagars förodling i laboratorium och sex dagars odling på hornhinnan kan fås att mogna till sk epitelceller, vilka håller hinnan genomsynlig. Nu ska metoden och dess funktion testas på djur för att bland annat utröna om de odlade cellerna håller rätt vätskebalans. Studien är publicerad i tidskriften Acta Ophthalmologica.

Fakta om hornhinnan

  • Hornhinnan är den genomskinliga främre delen av ögat med en diameter av 11 millimeter och en tjocklek av 1 millimeter i ytterdelen och 0,5 millimeter i centrum.
  • Den är uppbyggd av regelbundet lagrade fibrer. Ytan täcks av ett så kallat epitel, som hålls fuktigt av tårvätskan. På insidan finns ett lager av endotelceller.
  • Hornhinnan har inga blodkärl utan får näring från kammarvattnet i främ- re ögonkammaren och syre från omgiv- ningen. En ny hornhinna kan vara enda åtgärden för att förhindra blindhet.

Honung kan ha samma effekt som antibiotika

Två forskare i livsmedelsteknik i Lund ska odla fram mjölksyrabakterier och stoppa i dem i vanlig honung. Honung kan ha samma effekt som antibiotika när mjölksyrabakterier som härjar i binas magar förenas med nektarn, enligt forskarnas studier. -Vi anser att vi har löst honungens gåta, säger Tobias Olofsson till TT. -I honung man köper finns det noll levande mjölksyrabakterier. Vi kallar den död honung, säger han och förklarar att mjölksyrabakterierna från binas mage dör när honungen är mogen.