onsdag 1 februari 2012

Tillgången på hornhinnor för transplantation kan bli obegränsad

Fler kan slippa att bli blinda sedan forskare i Göteborg lyckats odla stamceller på mänskliga hornhinnor. Tidigare har liknande försök gjorts på djur men professor Ulf Stenevis och docent Charles Hanssons metod, den första i världen, skulle kunna innebära att tillgången på hornhinnor för transplantation blir obegränsad. I Sverige görs ca 500 transplantationer varje år då den skadade hornhinnan ersätts med en ny, ett ingrepp som förutsätter en donerad hornhinna. En odling av hornhinnor i laboratoriemiljö skulle förkorta kön drastiskt. De två forskarna, som använt defekta hornhinnor i sina studier, har visat att mänskliga stamceller efter 16 dagars förodling i laboratorium och sex dagars odling på hornhinnan kan fås att mogna till sk epitelceller, vilka håller hinnan genomsynlig. Nu ska metoden och dess funktion testas på djur för att bland annat utröna om de odlade cellerna håller rätt vätskebalans. Studien är publicerad i tidskriften Acta Ophthalmologica.

Fakta om hornhinnan

  • Hornhinnan är den genomskinliga främre delen av ögat med en diameter av 11 millimeter och en tjocklek av 1 millimeter i ytterdelen och 0,5 millimeter i centrum.
  • Den är uppbyggd av regelbundet lagrade fibrer. Ytan täcks av ett så kallat epitel, som hålls fuktigt av tårvätskan. På insidan finns ett lager av endotelceller.
  • Hornhinnan har inga blodkärl utan får näring från kammarvattnet i främ- re ögonkammaren och syre från omgiv- ningen. En ny hornhinna kan vara enda åtgärden för att förhindra blindhet.

Honung kan ha samma effekt som antibiotika

Två forskare i livsmedelsteknik i Lund ska odla fram mjölksyrabakterier och stoppa i dem i vanlig honung. Honung kan ha samma effekt som antibiotika när mjölksyrabakterier som härjar i binas magar förenas med nektarn, enligt forskarnas studier. -Vi anser att vi har löst honungens gåta, säger Tobias Olofsson till TT. -I honung man köper finns det noll levande mjölksyrabakterier. Vi kallar den död honung, säger han och förklarar att mjölksyrabakterierna från binas mage dör när honungen är mogen.

torsdag 27 oktober 2011

Alzheimers sjukdom startar med syrebrist

Ledande forskare i Göteborg tror att Alzheimers sjukdom kan starta med syrebrist i hjärnan. Undersökningar av patienter som drabbats av hjärtstopp och därmed syrebrist i hjärnan, visar att det då bildas just det ämne som bryter ner nervcellerna hos patienter med alzheimer. Fynden har resulterat i en rad nya forskningsprojekt, uppger GP. -Vi är bara i början av något nytt, säger professor Henrik Zetterberg till GP.

Treo mot cancer?

En ny studie tyder på att vanliga huvudvärkstabletter kan förhindra uppkomsten av cancer. En studie i nästa nummer av Lancet visar att förekomsten av tarmcancer minskar med över 60 procent. I studien fick en grupp på 900 personer med hög genetisk risk att utveckla cancer äta acetysalisylsyra respek- tive sockerpiller mellan 1999 och 2005. År 2010 hade 23 personer i placebogruppen drabbats av cancer, jämfört med 10 personer i gruppen som ätit acetylsalisylsyra. Acetylsalicylsyra, ASA, ingår som aktiv substans i Magnecyl, Albyl, Bamyl, Treo och Aspirin. Britten John Burn, författare till den nu aktuella studien, säger till The Lancet att man bör prata med sin läkare innan man börjar ta ASA regelbundet. Detta eftersom ASA ökar risken för magbesvär inklusive magsår. Om det finns en stark ärftlighet för cancer i släkten, däremot, borde behandling bli aktuell.

söndag 23 oktober 2011

Hopp för patienter med malignt melanom i huden

Hälften så stort kirurgiskt ingrepp är fullt tillräckligt för behandling av patienter med den farligare formen av malignt melanom i huden. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en stor studie som utgår från flera länder och som nu publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet. Ett mindre kirurgiskt ingrepp spar onödigt lidande och ger bättre kosmetiskt resultat. Det visar sig dessutom vara lika säkert.

söndag 25 september 2011

3000 i en kbt studie

En studie av 3 000 långtidssjukskrivna patienter i Skåne visar att patienter som har långvarig smärta eller psykisk ohälsa mår bättre efter att ha fått rehabilitering med ett träningsprogram respektive kognitiv beteendeterapi. Enkelt uttryckt kan man säga att kognitiv beteendeterapi innebär att patienten är mycket delaktig i behandlingen och får hjälp att hitta vägar ut ur sina problem. Smärtbehandlingen innebär att patienten undersöks av läkare, sjukgymnast och psykolog för sedan delta i träningsprogram för att både minska smärta och lära sig leva med den.

torsdag 14 juli 2011

Inlärningsproblemen kopplas till passiv rökning

Barn som växer upp i hem där de utsätts för passiv rökning löper större risk att få inlärningsproblem och beteendestörningar. Det visar en studie omfattande hela 55.000 barn under tolv år i USA. Sex procent lever tillsammans med en rökare. De barnen får oftare diagnosen adhd än barn som växer upp i rökfria hem, enligt studien, som presenteras i tidskriften Pediatrics (http://pediatrics.aappublications.org/). Barn som utsätts för passiv rökning har många gånger också exponerats under fostertiden.