Amfetamin leder till Parkinsons sjukdom

Amfetamin kan öka risken för att drabbas av Parkinsons sjukdom senare i livet, visar en studie i USA. Bland 66.000 personer i Kalifornien som hälsoundersökts med 20 års mellanrum hade 60 procent fler bland dem som tidigare tagit amfetamin fått diagnosen Parkinsons sjukdom jämfört med dem som inte hade tagit amfetamin. Många barn med ADHD, och även vuxna, får amfetaminliknande och narkotikaklassade läkemedel och har stor nytta av det, men forskning saknas om vilka effekter det kan få i framtiden.

Demens kopplas till övervikt

Personer som har anlag för fetma kan löpa tre gånger högre risk att drabbas av demens än andra. Det visar ny svensk forskning som funnit en genetisk koppling mellan övervikt och Alzheimer, skriver Svenska Dagbladet. Genen FTO har viss effekt på kroppsvikten och forskarna har funnit att en variant av den genen medför 50-60 procent högre risk att drabbas av demens. Varför genen FTO har effekt på sjukdomsbildningen vet forskarna ännu inte. Resultaten av den svenska forskningen publiceras i tidskriften Journal of Alzheimers Disease.

Tryckkammarbehandling kan rädda liv

Om tryckkammarbehandling användes till fler patienter med svåra infektioner och syrebrist i vävnaderna, så skulle fler liv kunna räddas och antalet amputationer minska, hävdar läkare vid Karolinska universitetssjukhuset. I en expertgranskning som Rapport tagit del av, slås fast att det finns vetenskapligt stöd för att använda tryckkammarbehandling till fler än bara dykarsjuka och rökförgiftade. Behandlingen hjälper kroppens immunförsvar, den minskar syrebristen i skadad vävnad och förbättrar också sårläkningen hos t.ex. diabetiker.

Everolimus hjälper mot cancer i bukspottkörteln

Läkemedlet Everolimus, som används mot avstötning vid transplantationer, kan användas vid behandling av patienter med en viss sorts cancer i bukspottkörteln. Studier som har gjorts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala visar så bra resultat att man kan förvänta sig att läkemedlet kan användas i stället för cellgifter i framtiden, skriver Upsala Nya Tidning. Läkemedlet fungerar inte på långt framskriden cancer men kan, enligt tidningen, "hålla tumörtillväxt i schack".

Demens kopplas till hörselnedsättning

Hörselnedsättning verkar bidra till utvecklande av demens, enligt en ny amerikansk studie. Forskarna följde under 18 år 600 personer i åldern 36-90 år. Från början hade ingen i studien problem med minnet. När projektet avslutades 2008 hade dock flera drabbats av någon form av demens, t.ex. Alzheimers sjukdom. Nära 30 procent hade nedsatt hörsel då studien startade. Bland dessa var det fler som blev dementa under studiens gång än det var i jämförelsegruppen. Ju större hörselnedsättning, desto större var också risken för demens. Demens är en långdragen försämring av flera psykiska funktioner. Drygt hälften av alla demenssjuka lider av Alzheimers sjukdom. Som regel går inte demenssjukdom att bota, däremot kan man lindra symptomen. Nästan hälften av alla över 90 år och åtta procent av alla äldre än 65 år, omkring 150.000 svenskar, är demenssjuka. En hälsosam livsstil med regelbunden motion och bra kost minskar risken för demens. Att ha aktiva sociala kontakter är också viktigt.

Fler infektioner orsakade av RS-virus

Allt fler fall av infektioner orsakade av RS-virus har rapporterats till Smittskyddsinstitutet (SMI). -Det är dags för småbarnsföräldrar att vara extra uppmärksamma, säger Annika Linde, statsepidemiolog vid SMI. RS (respiratory syncytial virus) är ett förkylningsvirus som kan slå hårt mot just spädbarn. Hittills under hösten och vintern har drygt 600 fall av RS-virusinfektioner rapporterats. Bara under första veckan i februari var antalet 178.

10% av jordens invånare feta

Mer än var tionde människa på jorden räknas som fet. Fetman är ett folkhälsoproblem som nu finns över hela världen, visar en stor kartläggning av data från vuxna i 199 länder, som presenteras i tidskriften The Lancet. Andelen människor med fetma har nästan fördubblats mellan 1980 och 2008. Uppskattningsvis 205 miljoner män och 297 miljoner kvinnor är feta i dag. Sverige ligger mitten bland länderna i Västeuropa, med BMI på 26,4 bland män och 25,1 bland kvinnor. I Sverige är mer än varannan man överviktig, och nästan fyra av tio kvinnor.

Genomsnittligt BMI-index för män och kvinnor i Västeuropa 2008:

Män:

• Irland, 27,7
• Spanien, 27,5
• Storbritannien, 27,4
• Luxemburg, 27,4
• Tyskland, 27,2
• Island, 27,2
• Norge, 26,9
• Belgien, 26,8
• Finland, 26,7
• Portugal, 26,7
• Österrike, 26,5
• Italien, 26,5
• Sverige, 26,4
• Grekland, 26,3
• Schweiz, 26,2
• Danmark, 26,1
• Holland, 26,0
• Frankrike, 25,9

  Kvinnor:

• Storbritannien, 26,9
• Irland, 26,6
• Spanien, 26,3
• Portugal, 26,2
• Luxemburg, 26,1
• Island, 26,0
• Tyskland, 25,7
• Norge, 25,7
• Finland, 25,6
• Holland, 25,5
• Österrike, 25,1
• Belgien, 25,1
• Danmark, 25,1
• Sverige, 25,1
• Grekland, 24,9
• Italien, 24,8
• Frankrike, 24,8
• Schweiz, 24,1

Body Mass Index (BMI), kroppsmasse- index anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt (m) i kilogram dividerat med kroppslängden (l) i meter i kvadrat m/(ll). Normalvikt: BMI mellan 18,5-24,99 Övervikt: BMI mellan 25,00-29,99 Fetma: BMI högre än 30

Ett nytt lågvattenmärke i Sverige och EU

På Östra sjukhuset i Göteborg har patienter fått kastrullock och sked för att kunna larma i nödsituationer när det saknas ordinarie larm till alla. En annan avdelning åkte och köpte ringklockor, framgår av en rapport som Socialstyrelsen gjort. Socialstyrelsen konstaterar att överbeläggningar är vanliga vid samtliga nio västsvenska akutsjukhus. -Ett lågvattenmärke, säger Maria Tenggren på Vårdförbundet till Göteborgs-Posten.

Kost kan påverka ADHD

Byte av kost borde prövas för människor med ADHD, skriver den medicinska tidskriften Lancet och stödjer sig på en holländsk studie av hundra barn. Hälften av barnen sattes strikt på mat som inte ger allergi- eller överkänslighetsreaktioner. All annan mat togs bort. Av dem som fullföljde dieten blev 64 procent tydligt bättre. Den svenska ADHD-experten Björn Kadesjö i Göteborg är tveksam till studien. Fler och mer kunskap behövs, säger han till Svenska Dagbladet.

Eliminationskost

Den rekommenderade metoden som presenteras i the Lancet kallas eliminationskost (”restricted elimination diet”) eller ibland ”few foods diet” (kost med få livsmedel) och används inom allergivården för att testa eventuella allergier och överkänslighet mot mat.

"Karmastudien" om bröstcancer

Under de närmaste två till tre åren ska 100.000 kvinnor rekryteras till en ny nationell studie av bröstcancer. Studien leds av Per Hall, professor vid Karolinska institutet i Solna, skriver Helsingborgs dagblad. Den går under namnet Karmastudien och sker i samarbete med Lunds universitet. Projektet löper över tio år och utöver Karolinska samlas data in från Helsingborgs lasarett och Södersjukhuset i Stockholm. Syftet är att försöka hitta de kvinnor som kan komma att drabbas av bröstcancer.

Gym ska utföra dopningskontroller

Alla gym i landet ska få rätt att utföra slumpmässiga dopningskontroller på sina medlemmar, enligt en utredning som överlämnades till regeringen i dag. I utredningen föreslås också att en ny organisation, Antidopning Sverige AB, bildas för att hjälpa gymägare med kontroller. Ägandeformen i det nya bolaget ska delas lika mellan staten och Riksidrottsförbundet. I dag får gymmen inte göra dopningstester, utan det är polisen som har ansvaret för tester på privata gym.

Vaccinet skyddar män mot könssjukdom

Vaccinet som skyddar flickor mot vårtviruset HPV kan ge skydd åt unga män mot könssjukdomen kondylom och mot viss cancer. Det visar en internationell studie. Nu vill svenska forskare att vaccinet Gardasil ingår i det nationella vaccinationsprogrammet, skriver Dagens Nyheter. Studien omfattade 4.000 pojkar och unga män i 18 länder. Vaccinet visade sig ge 90% skydd mot fyra papillomvirus, varav två vållar kondylom och två penis- och analcancer.

Spenat gör att vi kan träna längre och bättre

Spenat innehåller nitrat och som gör att vi kan träna längre och bättre. Det visar den nya studien som ett gäng svenska forskare ligger bakom. Det handlar om mängden runt 200-300 gram grönsaker under tre dagars tid. Försökspersonerna hade högre effektivitet i mitokondrierna som är cellernas kraftverk. Mitokondrierna behövde mindre syre för att utföra samma jobb.

Okända droger skördar liv

Två ungdomar i 20-årsåldern har dött på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg av okända droger den senaste månaden. De dog med svåra hjärnskador. Troligtvis har de tagit så kallade partydroger, som missas i vanliga drogtest. skriver Göteborgs-Posten. -De här drogerna är farliga. Användarna vet inte vad de tar eller vad det ger för effekter. Det gör inte den behandlade läkaren heller, säger Kai Knudsen, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.